Ateroskleros – del 2
Ateroskleros, åderförkalkning eller åderförfettning innebär att fett lagras i kärlens innersta lager, tunica media på grund av dysfunktion i endotelcellerna i detta lager. Vita blodkroppar lämnar då blodbanan, och omvandlas till makrofager som äter (fagocyterar) ox-LDL-fettet. Äter makrofagerna för mycket omvandlas de nu till skumceller. Skumceller ansamlas utan att påverka kärlet på nämnbart sätt –fatty streaks har bildats.
Även om fettsträck – fatty streaks – bildas behöver det inte innebära att man utvecklar åderförkalkning, eller ateroskleros som det omnämns inom medicin. Det är en fråga om kroppen kan bibehålla en balans i fettproduktionen och fettinlagringen i kärlen.

Aterosklerotiska plack bildas
Vi slutade första delen av beskrivningen av ateroskleros vid att skumceller dör via apoptos eller nekros. Döda skumceller ansamlas i en nekrotisk, fettfylld kärna som kan få katastrofala konsekvenser.

LDL ska inte förekomma i blodkärlens intimalager, och ansamlat ox-LDL stimulerar inflammatoriska processer från både det medfödda och det adaptiva immunförsvaret. Desto mer LDL, desto mindre är möjligheten för de makrofager som rekryterats till vävnaden av inflammationssvaret att hålla balansen. Detta ökar antalet skumceller i området, som är viktiga för sjukdomsutvecklingen vid ateroskleros. Skumcellerna påverkar glattmuskelcellerna i tunica media, det mellersta kärllagret, så att dessa delar sig och migrerar till tunica intima, det innersta kärllagret. Glattmuskelcellerna lägger sig ovanför fettkärnan med skumceller, som ett skyddande lager.

Väl på plats producerar glattmuskelcellerna kollagen, vilket ger placket en fibrös hätta över en nekrotisk, fettfylld kärna. Ett tjockt placklager utgör ett skydd mot att placket spricker, men kan samtidigt innebära en större förträngning av kärlet. Förträngningen i sig kan ge tydliga konsekvenser, som kärlkramp, vaskulär demens eller bristande blodflöde i extremiteter med exempelvis svårläkta sår som följd. Med tiden slits även ett tjockt plack ned, och den fibrösa hättan blir allt tunnare. Det tillkommer även ständigt nya makrofager och dessa frisätter metallomatrixproteinaser, enzymer som bryter ned kollagen och den fibrösa hättan, så att placket blir allt skörare.

En svagare kärlvägg, ett skört plack kan både leda till aneurysm med blödning ut i kroppen och blodpropp, beroende på vad som ger vika först. Om placket rupturerar kommer blodet i kontakt med den nekrotiska fettkärnan. Detta aktiverar bland annat trombocyterna och koagulationskaskaden, vars uppgift det är att täppa till skador så snabbt som möjligt. Det är dessa funktioner som gör att blodflödet avstannar efter ett litet tag när vi fått ett sår på handen. Samma mekanism i ett förträngt blodkärl kan dock göra att blodkärlet täpps till helt, som vid en hjärtattack. Om en bit av detta koagel lösgör sig från kärlet kan det följa med blodflödet till en ny plats, detta kallas då för en emboli. Detta är exempelvis vanligt vid propp i benkärl, där koaglet kan fasta i lungans kärl och ge upphov till lungemboli, som kan vara ett akut, livshotande tillstånd.
Ateroskleros och fettcellerna.
Fettcellerna, även kallade adipocyter, har blivit allt mer intressanta under de senaste åren när det gäller både utveckling och behandling av ateroskleros och dess följdsjukdomar. Fettväven som tidigare endast sågs som ett lagringsutrymme, betraktas numera vara ett endokrint organ, som bland annat producerar mer än 600 adipokiner; olika cytokiner och hormoner som påverkar i stort sett hela kroppen och kan driva sjukdom framåt – inklusive ateroskleros. Faktum är att adipokinerna bidrar till flera steg i den aterosklerotiska processen. En välstuderad adipokin är Leptin:

Det första som måste ske i den aterosklerotiska processen är en skada på endotelcellerna i blodkärlen som får endotelcellerna att signalera och aktivera immunsystemet. Höga nivåer Leptin påverkar endotelcellernas förmåga att relaxera samt ökar vasokonstriktionen – kärlsammandragningen. Detta ändrar blodflödet, så att blodet passerar snabbare då ”slangen” är smalare men samma mängd blod ska passera, och ger på så sätt ökad mekanisk påverkan på endotelcellerna. Då minskar även mängden syre och näringsämnen som kan tas upp. Sammantaget gör detta att endoteldysfunktion uppstår i området.

Leptin påverkar sedan vid bildning av skumceller genom att den får endotelcellerna att frisätta fler inflammatoriska signaler och uttrycka fler receptorer på sin cellyta; detta gör att fler monocyter vandrar ut i intima-lagret för att där omvandlas till makrofager.
Leptin bidrar till både plackbildning och plackruptur genom att öka tillväxten hos glattmuskulaturceller och bidra till att dessa migrerar. Leptin kan påverka stabiliteten hos plack genom att öka produktionen av metallomatrixproteinaser, som bryter ned plackets skyddande tak.

Leptin bidrar även till kärlnybildning i det aterosklerotiska området. Höga nivåer av leptin i vasa vasorum, som är små kapillärer i Tunica adventita, det yttre bindvävslagret runt blodkärl påverkar den kärlnybildning som är vanlig vid inflammation i kroppen genom att tillväxtfaktorn för blodkärl, VEGF, uppregleras. Studier har visat att antalet vasa vasorum-kärl i adventitian påverkar risken för att placket ska spricka och en propp eller emboli ska uppstå. Desto mer kärlnybildning, desto större är risken för en plackruptur.

Om placket då rupturerar ökar Leptin risken för att det ska bildas proppar och embolier på rupturplatsen, genom att Leptin ökar aktivering av blodplättarna, trombocyterna, som tillsammans med andra faktorer bildar koagel inuti kärlen.

Fettcellerna spelar även en roll när det gäller kärlnybildning. Leptin, som utsöndras av adipocyterna, fettcellerna, korrelerar till mängden fett i kroppen, så att desto mer fett, desto högre leptinnivåer. Leptins huvuduppgift är att signalera mättnad, men detta sätts ur spel vid övervikt och personen drabbas av leptinresistens. Men; det gäller endast mättnadsupplevelsen. Leptin fortsätter att vara lika skadligt vid ateroskleros trots leptinresistens.

Leptin bidrar till kärlnybildning i det aterosklerotiska området. Höga nivåer av leptin i vasa vasorum, som är små kapillärer i Tunica adventita, det yttre bindvävslagret runt blodkärl påverkar den kärlnybildning som är vanlig vid inflammation i kroppen genom att tillväxtfaktorn för blodkärl, VEGF, uppregleras. Studier har visat att antalet vasa vasorum-kärl i adventitian påverkar risken för att placket ska spricka och en propp eller emboli ska uppstå. Desto mer kärlnybildning, desto större är risken för en plackruptur.
Du kan själv göra mycket
Det har länge varit känt att det finns ett samband mellan hjärtkärlsjukdom och övervikt. Med ny kunskap om fettväven och fettcellerna vet vi nu att fettcellerna är en viktig del i denna process, exempelvis genom Leptin. Vikten av att balansera kroppens fettmängder blir tydlig, i synnerhet mot bakgrund av att hjärtkärlsjukdom är den allra vanligaste dödsorsaken. God kost, motion och vaksamhet är en god början för att motverka ett stort antal sjukdomar och få en bättre livskvalitet under hela livet.

Referenser
Badimon, L., Padró, T., & Vilahur, G. (2012). Atherosclerosis, platelets and thrombosis in acute ischaemic heart disease. European heart journal. Acute cardiovascular care, 1(1), 60–74. https://doi.org/10.1177/2048872612441582
Freitas Lima, L. C., Braga, V. A., do Socorro de França Silva, M., Cruz, J. C., Sousa Santos, S. H., de Oliveira Monteiro, M. M., & Balarini, C. M. (2015). Adipokines, diabetes and atherosclerosis: an inflammatory association. Frontiers in physiology, 6, 304. https://doi.org/10.3389/fphys.2015.00304
Singh, R. B., Mengi, S. A., Xu, Y. J., Arneja, A. S., & Dhalla, N. S. (2002). Pathogenesis of atherosclerosis: A multifactorial process. Experimental and clinical cardiology, 7(1), 40–53.

Keyword: Fettcellen påverkar ateroskleros (åderförfettning)