Vi förhåller oss alla olika till våra kroppar, men en gemensam nämnare som för de flesta av oss ingår i denna relation är vikten. I processen bakom det kroppsliga maskineriet som styr vår vikt spelar fettcellen huvudrollen, men den fyller en mycket större funktion än så. Finurligt utformad tjänar den även som depå för vår överskottsenergi och spelar en livsviktig roll då det kommer till vår hormonbalans, de proteiner som styr vår aptit och vårt allmänna välbefinnande.

Det livsviktiga fettet
Statistik visar att kriget mot den ohälsosamma fetman inleddes i USA på 1950-talet. Precis som nästan allt annat från det stora landet i väst letade trenden sig så småningom hit till Sverige och började göra sig påmind under 90-talet. Idag är det en del av vårt samhälle, och mångas vardag. En undersökning från 2018 visar att ungefär hälften av svenskarna i åldrarna 16 till 84 år var överviktiga under denna period. Enligt många är snabbmaten den största boven i dramat med sitt låga näringsinnehåll och samtidigt skyhöga nivåer av kalorier och det salt, socker och fett som triggar våra smaklökar. Men vad är då fett och hur fungerar våra fettceller? Fett är i själva verket bra för oss, och är något vi behöver för att kunna fungera, hålla oss hälsosamma och rent utav överleva. Det fungerar bland annat som isoleringsmaterial och är även det viktigaste bränslet våra kroppar kan tillgå. Fett finns dessutom i alla kroppens cellmembran och ytstruktur och är ett essentiellt inslag för att de ska kunna arbeta och fungera som de sak. Fett är med andra ord bra för oss, i lagom mängd.

Fett, hormoner & proteiner

Inte nog med att fettcellerna står för våra viktigaste energidepåer, vårt fett fungerar även som en producent av olika proteiner, enzymer och livsnödvändiga hormoner. Många studier pekar på att fettcellerna står för det största antalet proteiner som produceras i kroppen. Ett av dessa är det otroligt viktiga leptin som bland annat reglerar vår aptit. Nås hjärnan av låga leptinsignaler tolkas detta som en signal för hunger, och vi känner att aptiten vaknar till liv. Efter att vi ätit ett mål mat höjs kroppens leptinnivå vilket gör att hjärnan istället nås av signaler som säger att vi nu är mätta och belåtna. Detta system kan hamna i obalans vid övervikt, med resultatet att frekventa hungersignaler skickas trots att kroppen i själva verket har överskottsenergi. Leptin fungerar i en balans med hormonet ghrelin. Medan leptin reglerar vår aptit och kan kopplas till mättnadskänslor signalerar ghrelin hunger. Utöver denna funktion har fettcellerna och dess hormoner en mängd andra kroppsliga uppgifter som att till exempel reglera sockeromsättningen och vårt blodtryck.

Fettcellen som energidepå

Överlag har våra kroppar ett visst antal fettceller som till skillnad från vad många tror, inte ökar och minskar drastiskt i takt med vår vikt. Enkelt förklarat expanderar fettcellerna när vi går upp i vikt, och krymper istället när vi går ner några kilon. Antalet fettceller i vår kropp varierar från person till person, men ligger generellt på ungefär mellan 40 och 50 miljarder för en normalviktig, vuxen person. Vi har inte samma fettceller under hela livet då de regelbundet byts ut ungefär vart tionde år. När vi har ett överskott av energi i vår kropp omvandlas detta till triglycerider som lagras i våra fettceller i form av lipiddroppar. När kroppen behöver extra energi inleds en biokemisk process där triglyceriderna bryts ner i ett förlopp som kallas lipolys. Med hjälp av syre bryts detta lagrade fett ner och förs ut i blodet för att tas upp av muskler och lever, innan de allra minsta molekylerna åker ut med vår utandningsluft och urin. Denna process är alltså ett väldigt effektivt sätt för kroppen att lagra energi som snabbt kan brytas ner. Problemen uppstår dock när vi har för mycket lagrad energi och blir överviktiga, ett tillstånd som kan föra med sig ökade risker för en rad olika sjukdomar. Bland annat diabetes typ 2, gallsten, gikt, fettlever samt cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan även se en ökad risk för förslitningar och artros i höfter och knän.
Att hålla en balanserad fettnivå är med andra ord viktigt för vårt välbefinnande, och fettcellerna styr så mycket mer i vår kropp än endast vikten. Fettet reglerar många livsnödvändiga funktioner med hjälp av bland annat proteiner och hormoner som behövs för både kropp och knopp. Vår hjärna består till exempel av 60–70% fett och fettet utgör även essentiella byggstenar i kroppens celler. Ohälsosam mat och ett stressigt leverne har dock gjort oss påminda om fettets negativa inverkan på våra kroppar och vårt samhälle. Detta påminner oss än en gång om den obestridliga sanningen ”lagom är bäst”, även då det kommer till fett.

Källor:

https://ki.se/forskning/fetma-en-kamp-mot-oss-sjalva
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/statistik-overvikt-och-fetma/
https://www.mabra.com/oka-forbranningen-minska-matten-allt-om-ditt-kroppsfett/