Vår kropps endokrina system, eller hormonsystemet, utgör grunden för många av kroppens funktioner. Inte minst för vår fortplantningsförmåga. De hormoner som kroppen är beroende av produceras i flertalet körtlar, för att sedan uträtta olika funktioner i våra celler.
Förutom könsmognad och fortplantning är hormoner bland annat nödvändiga för vår vätskebalans, vår ämnesomsättning och för att vi ska kunna växa på rätt sätt. Hormonet östrogen har dessutom en skyddande effekt på kroppens kärl, vilket kan vara en av anledningarna till att kvinnor har bättre kärlhälsa än män innan de kommer in i menopausen.

Klimakteriets påverkan på det endokrina systemet

Klimakteriet brukar även kallas för övergångsåldern och är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Klimakteriet innebär att bland annat hormonerna östrogen och progesteron sjunker i kroppen. Klimakteriet kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år, och börjar vanligtvis när kvinnor är mellan 40 till 57 år.

Det finns också för-faser till klimakteriet som kallas för premenopausen och perimenopausen. Under premenopausen har du inga symptom på menopausen och det sker endast små hormonella förändringar i din kropp som du inte märker av. Under perimenopausen kan man å andra sidan börja märka av förändringar. Perimenopausen börjar ca 8-10 år innan menopausen. I och med perimenopausen minskar produktionen av östrogen i kroppen. Östrogennivåerna kan även gå upp och ner mer sporadiskt än vanligt, vilket bland annat kan leda till oregelbunden mens och humörsvängningar.

Under de sista stegen av perimenopausen producerar kroppen mindre och mindre östrogen, men det är fortfarande möjligt att bli gravid. Denna fas kan pågå under endast ett par månader  upp till fyra år.

Östrogen

Vid födseln finns det flera miljoner omogna äggceller i äggstockarna. Äggcellerna mognar i äggblåsor, också kallade folliklar, och det är dessa äggblåsor som kan bilda hormoner som östrogen. Östrogen är egentligen en grupp av hormoner som förekommer i flera olika former i kroppen, varav de tre vanligaste är östradiol, östron och östriol.
Någon gång under puberteten börjar äggblåsorna att mogna och därmed sker den första ägglossningen och några veckor efter ägglossningen kommer den första mensen.

Klimakteriet beror på att antalet äggblåsor i äggstockarna håller på att minska i antal. Därmed minskar även produktionen av östrogen och de fåtal äggblåsor som finns kvar är inte lika bra på att bilda östrogen. Detta leder till att ägglossningarna blir oregelbundna och därmed blir också mensblödningarna oregelbundna.
Menopausen definieras som den sista mensen. Äggblåsorna fortsätter att bilda östrogen även efter den sista mensen, men i mindre mängd. Tillverkningen minskar med tiden och ungefär fem år efter sista mensen är äggblåsorna helt slut och kroppen har en konstant låg nivå av östrogen, varvid fettdepåerna ökar runt höft och mage, sannolikt för att kompensera för den minskade östrogenproduktionen.

Progesteron

Progesteron ses främst som ett kvinnligt könshormon och det bildas av kolesterol via pregnenolon (prohormon) i binjurar, placenta, gliaceller i hjärnan och gulkroppen som bildas av den kvarvarande äggblåsan. Progesteron verkar bland annat på livmodern och i hjärnan. Hormonet utgör dessutom ett förstadium till andra könshormoner som testosteron och östrogen. Som hormon har progesteron betydelse för kvinnans fertilitet och för embryogenesen.
Vid klimakteriet minskar mängden progesteron i kroppen delvis på grund av att äggblåsorna minskar i antal. Progesteron bildas ju som sagt bland annat i gulkroppen som bildas av äggblåsan.
Det är alltså tydligt att klimakteriet påverkar det endokrina systemet och i synnerhet produktionen av hormonerna östrogen och progesteron. Men vad får detta för följder i kroppen?

Följder av klimakteriets påverkan på det endokrina systemet

Klimakteriet inträffar som sagt när äggblåsorna i äggstockarna håller på att ta slut, varav bildandet av östrogen och progesteron minskar. Minskad mängd av östrogen kan ses som den största påverkan på hormonsystemet till följd av klimakteriet. Detta har i sin tur stor påverkan på kroppen.
Östrogen påverkar många organ i kroppen, till exempel livmodern, skelettet och hjärnan, vilket innebär att man kan få många olika symtom när mängden av östrogen minskar.

Den minskade mängden av östrogen leder dessutom till att fettfördelningen i kroppen förändras, det vill säga var i kroppen som fettet lagras. Du kan till exempel få mer fett runt midjan och inne i magen bland organen. En mindre mängd östrogen kan så småningom också öka risken för att skelettet blir svagare, så kallad benskörhet.

Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Efter klimakteriet lagras mer fett inne bland organen och runt midjan, så kallad bukfetma. Kroppen antar då mer och mer formen av en Coca-cola flaska.

Ett ökat midjemått och bukfetma ökar bland annat risken för att få typ 2-diabetes. Risken att få höga halter av blodfetter ökar också efter den sista mensen. Att ha både mer fett runt midjan och höga halter av blodfetter ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck. Dessa riskfaktorer ökar även risken att drabbas av det så kallade metabola syndromet; ett samlingsnamn för ett antal faktorer som alla ökar risken för att drabbas av olika typer av sjukdomar.
I och med att bildandet av östrogen minskar vid klimakteriet till följd av att antalet äggblåsor minskar, kommer bildandet av östrogen att ske på andra ställen i kroppen. Bildandet av östrogen skiljer sig alltså mellan kvinnor som inte är i klimakteriet och kvinnor som är i klimakteriet. För kvinnor som befinner sig i klimakteriet bildas östrogen i huvudsak i fettceller. Mer ingående är det enzymkomplexet aromatase som står för östrogensyntesen och detta enzymkomplex finns i fettceller. Aromatase konverterar androgener som produceras i binjurebarken och i äggstockarna till östrogen.
Därmed finns det en stor mängd östrogen i fettceller. Vid tömning av fettceller kommer östrogener att frisläppas och det kommer därmed finnas en större mängd östrogen i kroppen. I teorin skulle detta förespråka minskade besvär av klimakteriet eftersom det är den minskade mängden av östrogen i kroppen som ger följder som att fettfördelningen i kroppen förändras.

Den minskade mängden östrogen till följd av klimakteriet leder som sagt även till att det lagras mer fett inne bland organen och runt midjan. Detta kan i sin tur ge upphov till typ 2-diabetes och höga halter av blodfetter, vilket då också skulle kunna motverkas vid tömning av fettceller som leder till större frisläppande av östrogen.

Omnihealth och klimakteriet

Omnihealths laser är marknadsledande på att tömma fettdepåer runt om i kroppen och därmed ge ett större frisläppande av östrogen och minskade besvär av klimakteriet. Lasern har FDA.-godkännanden på viktminskning och minskning av celluliter.