Fler och fler får åldersdiabetes; diabetes mellitus typ 2. Detta är ett tillstånd som brukar uppstå efter en längre tids insulinresistens och då ofta i kombination med metabolt syndrom. I den här artikeln ska vi gå igenom ovanstående begrepp, men för att göra det mer förståeligt börjar vi från början, med insulin.

Att diabetiker kan behöva ta insulinsprutor är känt av de flesta. Mindre känt är dock vad insulinet gör och varifrån det kommer.

Insulin är ett peptidhormon, dvs ett hormon uppbyggt av proteiner, som produceras av bukspottskörtelns betaceller. I kroppen bildas insulin först som en lång proteinkedja, preproinsulin som först klyvs en gång för att bli prosinulin, därefter ytterligare en gång för att bli aktivt insulin. De peptider som blir över vid andra klyvningen kallas för C-peptid (efter klyvningsstället). C-peptid har ingen funktion i kroppen men provtagning av mängden C-peptid ger läkarna en tydlig bild på hur mycket insulin kroppen klarar av att producera. Det färdiga insulinet lagras i små blåsor (vesiklar) inuti beta-cellerna. På beta-cellernas yta sitter glukostransportörer (GLUT) som fångar upp förbipasserande glukos (blodsocker) och för in det i cellerna. Beta-cellerna är mycket känsliga för glukos och när stora mängder förs in i cellerna via GLUT eftersom tillgången är god frisätts insulin ut i blodet.
Insulin har som syfte att ta till vara på den näring som tillförs kroppen som stärkelse (glukos) och att använda denna i första hand medan den är lättillgänglig. Insulin gör detta genom att öka upptaget av glukos i kroppens celler, i synnerhet skelettmuskulaturens upptag. Insulin ökar även nybildningen av fetter och inlagring av fett i fettcellerna. Samtidigt så minskar insulin nedbrytningen av lagrat fett och protein, som brukar brytas ned för att ge energi när tillgången på blodsocker är låg. Insulin har även andra funktioner, bland annat ökar den hjärnans förmåga till inlärning och minne.

Insulinresistens innebär att kroppens svar på insulinets signaler försämras, och allt högre mängder insulin behövs för att ge samma resultat. Mängden glukos i blodomloppet ökar eftersom viktiga upptagsceller som skelettmuskelceller och fettceller inte tar upp sockret. Levern stoppas inte heller lika snabbt från att bryta ned fettlagren och bilda glukos, vilket ytterligare höjer glukosnivåerna. Det är lätt att förstå att det här kommer att gå galet.

Varför vissa drabbas av insulinresistens och andra inte är inte känt, men tros bero på matvanor, stillasittande liv, genetik och övervikt.

I början, under åren med insulinresistens, kommer bukspottkörteln att öka sin produktion av insulin eftersom den känner av höga blodsockernivåer under längre tidsintervall än tidigare. Detta är en kompensatorisk mekanism som bygger på bukspottkörtelns förmåga att anpassa mängden insulin efter behovet, exempelvis behövs olika mängder insulin när vi äter ett fiberrikt knäckebröd eller en chokladkaka.
Insulinresistens ingår som en del i det metabola syndromet. Det är viktigt att poängtera att inte alla med insulinresistens har metabolt syndrom, men det är vanligast att båda förekommer. metabola syndromet märks tydligt med bukfetma, det som ibland kallas för manlig fetma eller äppelformade kroppar. Denna typ av fett (visceralt fett) finns runt och i organ och anses vara farligare än underhudsfettet då det är mer reaktivt och kan kopplas till bland annat cancer, levercirros och hjärt-kärlssjukdom.

För att erhålla diagnosen metabola syndromet bukfetma i kombination med högt blodtryck, höga blodfettsnivåer och/eller höga nivåer faste-glukos eller diabetes.

Diabetes typ 2 uppstår när beta-cellernas ökade insulinproduktion, den kompensatoriska mekanismen, inte längre är tillräcklig utan blodsocker. Detta sker antingen genom att beta-cellernas kompensation inte är tillräckligt stor, eller genom att beta-cellerna slutar fungera och dör efter lång tid med kombinationen insulinresistens och höga produktionskrav på insulin. Vissa släkten har lättare att drabbas av diabetes mellitus typ 2, och man tror att detta kan delvis bero på att de har färre beta-celler från födseln.

Diabetes typ 2, följden av insulinresistens, går att undvika genom bland annat Omnihealths evidensbaserade laser för fettreduktion (minskad vikt) och Omnihealthmetoden som baseras på vetenskapliga metoder och den cirkadiska rytmen för att på ett hållbart sätt förbättra den inre hälsan.