Under klimakteriet händer mycket i kroppen till följd av att hormonbalansen i kroppen förändras och i synnerhet minskar produktionen av östrogen. På grund av detta kan man som kvinna få många olika symptom under klimakteriet. Vanliga symptom inkluderar sömnproblem, humörsvängningar och värmevallningar. I denna artikel kommer fokus ligga på just värmevallningar som är ett väldigt vanligt symptom som drabbar ungefär 85% av alla kvinnor under klimakteriet.

Vad är värmevallningar?

Typiska värmevallningar börjar ofta som en plötslig känsla av intensiv hetta i ansiktet och på överkroppen och denna hetta övergår snabbt till att kännas i hela kroppen. En värmevallning pågår ofta i några minuter men kan pågå i upp till en timme och efterföljs ofta av kallsvettningar. Värmevallningar kan uppkomma lite när som helst och det kan vara vanligt att de uppkommer under natten och stör sömnen. Intensiteten av värmevallningar och hur ofta de uppkommer varierar från kvinna till kvinna där vissa får några få värmevallningar per vecka medan några får några stycken per månad.

Varför uppstår värmevallningar under klimakteriet?

Den underliggande orsaken till uppkomsten av värmevallningar är en störning av temperaturregleringen i hypotalamus, vilket leder till sporadiska tillfällen av ökad kroppstemperatur. Eftersom värmevallningar är kopplade till klimakteriet och klimakteriet i sin tur till stor del beror på minskade östrogennivåer, är det troligt att den minskade produktionen av östrogen är den underliggande orsaken till störningen av temperaturregleringen. Kopplingen mellan minskade nivåer av östrogen och störningen av temperaturregleringen i hjärnan är inte helt klarlagd ännu. Dock misstänker man att detta delvis kan bero på att den lägre produktionen av östrogen leder till att endorfinproduktionen störs i hjärnan eftersom östrogen stimulerar produktionen av endorfiner. Endorfiner är nämligen viktiga för hjärnans temperaturreglering och den lägre produktionen av endorfiner under klimakteriet till följd av minskade östrogennivåer anses därför vara en trolig orsak till störningen av temperaturregleringen och därmed uppkomsten av värmevallningar.
Dessutom visar viss forskning på att en ökning av noradrenalin i hjärnan kan störa temperaturregleringen i hypotalamus. Denna ökning av noradrenalin skulle i sin tur kunna förklaras av den minskade nivån av serotonin som följer under klimakteriet eftersom en minskning av serotonin leder till en ökning av noradrenalin. Den minskade nivån av serotonin under klimakteriet uppstår i sin tur till följd av den minskade nivån av östrogen eftersom östrogen stimulerar produktionen av serotonin. Därmed kan dessutom kopplingen mellan minskade östrogennivåer, minskade serotoninnivåer och ökade noradrenalinnivåer vara en orsak till uppkomsten av värmevallningar.

Vad kan man göra för att minska värmevallningar?

Eftersom bland annat en minskad mängd endorfiner tros vara en orsak till värmevallningar kan en ökning av mängden endorfiner i kroppen vara en möjlig lösning för minskade värmevallningar. Ett bra sätt att naturligt öka kroppens endorfinproduktion på är genom konditionsträning och styrketräning. Dessutom ökar solens strålar nivån av endorfiner i blodet varav solljusexponering kan vara ett annat naturligt sätt att minska värmevallningar på. Intag av alkohol, socker och koffein bör minimeras eftersom dessa substanser har visats trigga värmevallningar och svettningar. Å andra sidan kan vi här ge dig några bra argument för ett ökat intag av choklad. Det finns nämligen en anledning till att choklad får oss att må bra och denna anledning är att choklad stimulerar frisättningen av endorfiner i kroppen. Därmed kan intag av choklad möjligen minska värmevallningar och det har dessutom visat sig att choklad kan minska depression och smärta.

Referenser

Bansal, R., & Aggarwal, N. (2019). Menopausal Hot Flashes: A Concise Review. Journal of mid-life health, 10(1), 6–13. https://doi.org/10.4103/jmh.JMH_7_19
Freedman R. R. (2014). Menopausal hot flashes: mechanisms, endocrinology, treatment. The Journal of steroid biochemistry and molecular biology, 142, 115–120. https://doi.org/10.1016/j.jsbmb.2013.08.010
Mead M. N. (2008). Benefits of sunlight: a bright spot for human health. Environmental health perspectives, 116(4), A160–A167. https://doi.org/10.1289/ehp.116-a160
Nehlig A. (2013). The neuroprotective effects of cocoa flavanol and its influence on cognitive performance. British journal of clinical pharmacology, 75(3), 716–727. https://doi.org/10.1111/j.1365-2125.2012.04378.x